Jag måste ju vara en av de få som hellre åker tåg än flyger.
Men nu till det komiska. Hur jag än planerar och åker i tid till tåget blir det alltid en kamp mot klockan. Varje gång jag ska åka hem igen blir det alltid att vi får köra för fort sista biten, springa så benen viker sig från bilen till spåret alltid med för mycket packning och ett kort avsked när jag hoppar in i tågvagnen.
Och precis som alla andra gånger så hände detta i fredags också! haha Min mamma tog det försiktigt att köra eftersom det började tok snö/regna och det var svart och dålig sikt. Ända tills det var 30 minuter kvar innan tåget skulle gå och vi hade mer än halva resvägen kvar. Då började hon gasa på där det var raksträcka, körde 80 ist för 50 igenom småbyarna. Pulsen gick upp några slag för jag var så nervös. Men vi kom fram med några minuters marginal. Min syster hjälpte mig springa från bilen med flera rullväskor och väskor. Tunga som as, så armarna ville gå av! Emma var beredd att kasta in mig i vilken vagn som helst om vi hade hört sista "plinget" i högtalarna som betyder att dörrarna stängs.
Men jag kom på och en stund senare ringer jag mamma, som nästan skrattar ihjäl sig. - hahahaha vaaaaaarje gång! Men tur du kom på tåget. hahahaha nu blir det en lugn bilfärd hem.
Dricker festis på tåget.
Min julpackning
(skulle se vilket flyg som tar emot allt det här)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar